This page contains enriched content visible when JavaScript is enabled or by clicking here.

Psykologi, pedagogik och Socialpedagogik

Moment i vetenskaplig artikel, få tag på artiklarna, vad är peer-reviewed, vad är en vetenskaplig text, rapport, doktorsavhandling, disseratation, lärobok, forskningsöversiktsartikel, samlingsverk, redaktörskap

Vetenskapliga artiklar etc

Skrolla ner för att hitta på sidan:
  • Moment i en vetenskaplig artikel
  • Fler tips ang. vetenskaplighet
  • Filmer om vetenskaplighet
  • Peer-review
  • Primärkälla kontra sekundärkälla
  • Källkritik
  • Hur får jag tag på artiklarna​​?
Loading ...

Moment i en vetenskaplig artikel

För att hitta vetenskapliga artiklar (peer review), sök i databaser som t ex PsycInfo eller Sociological Abstracts.

En vetenskaplig artikel innehåller följande moment:

Abstract - en kort sammanfattning av artikeln som tar upp syfte, metod, resultat och slutsats.
Introduktion - här beskrivs syfte och problemformuleringar och här presenteras också bakgrundsinformation till problemområdet.
Metod - här beskrivs metoden som använts så noggrant att det är möjligt för läsaren att följa och upprepa forskningsprocessen.
Resultat - här presenteras forskningsresultatet i löpande text och eventuellt med tabeller, diagram och figurer.
Diskussion - i detta avsnitt diskuteras forskningsresultatet och de principer, relationer eller generaliseringar som styrks av studiens resultat. Eventuella svagheter i studien tas upp här.
Referenslista - alla dokument som författaren använt sig av ska tas upp i referenslistan.

Fler tips ang. vetenskaplighet

Vetenskapliga publikationer redovisar forskningsresultat som genomgått en bedömning av sakkunniga innan publicering i tidskrifter, böcker eller andra publikationstyper. Evetenskaplig text följer oftast IMRaD-strukturen (se ovan). 
 
Några korta beskrivningar om vad som kan vara en vetenskaplig text och hur man ta reda på om den är vetenskaplig:
 
Rapport:
Om det är en rapport borde framgå i själva publikationenOftast står det på titelbladet, i förordet eller i serietiteln
Exempel på rapporter:
  • SOU - Statens offentliga utredningar
  • Rapportserier som universitet eller högskolor publicerar: tex. Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
  • Rapport Högskolan Väst
Att publikationen är skriven av en person som är anknyten till ett akademiskt lärosäte eller publicerat via ett lärosäte är bra, men räcker kanske inte i alla lägen. En rapport eller annan akademisk publikation kan då ses mer som ett kompletterande material till andra, vetenskapliga källor som tex artiklar. 
 
Tidskrift:
En "Journal of . . . " etc är oftast vetenskaplig, men för att vara säker på om den publicerar vetenskapliga artiklar, kan du kolla tidskriftens editorial board för att se vilka som är editors. Bra om redaktörerna/editorerna har anknytning till ett lärosäte och är professorer eller lektorer. Framgår peer-review eller referee?
 
 
Avhandling (eng. dissertation):
En godkänd avhandling för doktorsexamen är alltid vetenskaplig och kan användas som källa. Inom psykologin innehåller en avhandling fyra artiklar och en kappa, som "binder ihop" alla studier med ett förord och en diskussionsdel. En utförlig referenslista ingår. Kan sökas i Libris.
 
Kapitel i bok med redaktörsskap:
Innehåller självständiga bidrag i ett samlingsverk. Textgranskningen gjordes av redaktörerna.
 
Databaser med referenser till internationella tidskrifter:
Söker du via databaser som t. ex. PsycINfo, så har det redan skett ett artikelurval med bedömning. Men kolla om artikeln följer IMRaD. I vetenskapliga tidskrifter publiceras även recensioner eller redaktörens tankar mm. som är ej av vetenskaplig karaktär. Dessa återvinns även om du valt filtret "peer-reviewed" och "scholarly"
 
Google scholar:
Du kan googla, men då behöver du förlita dig mer på din egen bedömning. 
Leta efter:
  • Följer artikeln IMRaD?
  • Kolla även artikelns omfång. Färre än tre sidor = ingen vetenskaplig artikel.
  • Innehåller artikeln en gedigen referenslista?
  • Är författaren anknyten till ett lärosäte?
  • Är publikationen utgiven av ett akademiskt lärosäte?
  • Vilka är tidskriftens redaktörer? Professor eller lektor? Kolla editorial board!

Mer om vetenskapliga publikationer: 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_publikation
 

http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/vetenskaplig.pdf

 

 

Filmer om vetenskapliga artiklar

Peer Review

Håll utkik efter följande kriterier:

Följande kriterier kan underlätta er bedömning och rangordningen av materialet:

•Hur är artikeln uppbyggd? Innehåller den abstract, resultat, diskussion?
•Hur utförlig är referenslistan?
•Citeras andra källor i den löpande texten?
•Hur många sidor har artikeln?
•Vem är upphovsmannen? Anknyten till ett lärosäte?
•Typ av tidskrift? Vetenskaplig granskad/peer-reviewed
•Typ av artikel? Recension, debatt, redaktörens ord, kommentar
•Hur gammal är artikeln/boken?
•Typ av bok? Är den en handbook som innehåller en samling av flera artiklar/författare?
•Typ av text? Baseras den på egna erfarenheter eller på annan forskning? Memoarer, recensioner mm är inte av vetenskaplig kvalité!
•Typ av förlag (tex inte ICA-förlag!)

Primärkälla kontra sekundärkälla

En källa kan vara en bok, en artikel eller en rapport där vi kan hämta information. 

Primärkällan (eller förstahandskälla) kallas en källa där informationen för första gången uppstår. En vetenskaplig artikel är oftast en primärkälla. Här presenteras ny kunskap.

Sekundärkällan bygger på informationen i primärkällan. Här hänvisas till var/att den nya kunskapen har presenterats. En tidningsartikel kan vara en sekundärkälla som hänvisar till primärkällan.

För att kunna vara så objektivt och noggrant som möjligt är det viktigt att söka upp primärkällan där ingen annan person har redan tolkat informationen. Det finns en risk att informationen förändrats och kanske tom förvankats när den används från källa till källa. (Lindqvist & Söderlind (2013) Informationskompetens : en grundbok. Stockholm: Santerus)

Källkritik

Du bör vara källkritiskt när du söker/använder information. Ställ dig följande frågor:

  • Kan du ta reda på vem som har producerat informationen?
  • Kan du ta reda på vem som är avsändaren till informationen? Mediaföretag, intresseföreningar, politiska grupper mm. Eller är det en egenpublikation av högskola/universitet?
  • Varför har informationen publicerats?
  • Har informationen ändrats sedan den publicerades?
  • Typ av artikel? Är det en nyhetsartikel, en ledare, ett debattinlägg eller underhållning?
  • Är informationen peer-reviewad, dvs har granskats av en expertgrupp?
  • Är informationen sann?
  • Varför skrivs om detta just idag?
  • Har någon forskare referat till publikationen?
  • Är det produktinformation?

(Källa: Lindqvist & Söderlind (2013) Informationskompetens : en grundbok. Stockholm: Santerus)

Hur får jag tag på artiklarna?


Ofta finns artiklar du sökt fram i fulltext i någon av våra databaser. I dessa fall hittar du en Pdf-fil eller en bild med Get from University West på. Klicka på en av dem! Ibland finns tidskriften i pappersform i biblioteket då får du kopiera artikeln eller sitta i biblioteket och läsa. Om du inte hittar artikeln i fulltext eller i papper kan du söka din artikel i Google Scholar.

Finns artikeln inte där kan du beställa den via Libris Fjärrlån eller på bibliotekets webbplats. Att beställa artiklar kostar fyrtio kronor för dig som student.

 

Kontakta biblioteket

Ring 0520 - 22 34 10 eller maila bibliotek@hv.se
Chatta med en bibliotekarie - vi svarar mellan kl. 10-17 alla helgfria vardagar under vår- och hösttermin.

Contact the Library

Phone 0520 - 22 34 10 or e-mail bibliotek@hv.se
Chat with a librarian - we are avaliable weekdays between 10 -17 o'clock during spring and autumn semester.