This page contains enriched content visible when JavaScript is enabled or by clicking here.

Bibliometri och andra mätmetoder

Bibliometrins terminologi

Terminologi Bibliometri

Altmetri: Eller Alternative Metrics är ett alternativt sätt att mäta citeringar. Man mäter visningar av Tweets, bloggar, webbsidor etc. Ett exempel på användning är att beräkna hur ofta det t ex twittras om en viss person, inlägg eller artikel. Twittrade artiklar citeras mer!

Bibliometri: Tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på publikationer, som t ex artiklar och böcker. Vetenskapliga publikationer bildar underlaget för att kunna visa på forskningsaktiviteter som pågår på till exempel ett lärosäte.

Bradfords lag beskriver hur artiklarna i ett givet ämne är fördelar sig över olika tidskrifter

Citeringsanalys: Analysen av gjorda citeringar i publikationer. Med hjälp av analysen kan man ta fram information om forskningsområdets citeringspraxis, publikationernas genomslag i forskningslitteraturen samt de inbördes relationer som publikationer, författare, vetenskapssamfund och olika vetenskapsområden kan ha. 

DiVA: DiVA portal är en gemensam söktjänst och ett öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid många av Sveriges lärosäten. Högskolan Väst är med i detta samarbete och våra forskares publikationer ska registreras här. 

Eigenfactor: baseras på ett 5-årigt citeringsfönster och data används från Web of Science. Med hjälp av en matematisk algoritm simuleras tiden som en forskare skulle använda för en viss tidskrift. Fördelaktig om många artiklar publiceras. University of Washington står för modellen.

Forskningsfinansiering: Forskarna kan ansöka om finansiering av t ex forsknignsprojekt hos bl a Vetenskapsrådet (VR) och Jubileumsfonden

H-index: Ett citeringsmått där antal publicerade artiklar och antalet citeringar beräknas med hjälp av en brytningspunkt. På så sätt kan man erhålla ett enskilt värde för en författares produktion. Måttet tar hänsyn till både kvantitet och författarens genomslag som kan tolkas som kvalitet. 

Journal Impact factor: JIF är en indikator som mäter tidskrifters genomslag, Denna indikator får man fram genom att dividera antalet citeringar i en tidskrift under ett år med antalet publicerad citerbar text, t ex artikel eller reviews, i samma tidskrift under föregående två år. Uppdateras årligen. 

JCR (Journal Citations Reports): Databasen innehåller enbart tidskrifter som är värderade och utvalda utifrån deras internationella inflytande. Författarnas citeringar registreras från tidskrifter som är indexerade i databasen. Den statistiska datan beräknas på grundval av citeringsfrekvensen av dessa tidskrifter. Med hjälp av citeringsmönster kan man utläsa relationer mellan tidskrifter. Man når JCR via Web of Science som finns med i bibliotekets databaslista. 
 

Källanalys: Man utgår från källitteraturens bibliografiska uppgifter för att kunna analysera t ex antalet litteraturhänvisningar inom ett visst område. Man kan också få fram hur många referenser som berör det egna forskningsområde och hur många som berör andra ämnesområden. 

Masterlist: Indexeringslista utgiven av Clarivate Analytics innehållande tidskrifter av vetenskaplig tyngd. Tidskrifterna är utvalda av förlaget. Här redovisas även tidskriftens Impact factor. 

Norska modellen: I Norge använder man sig av ett alternativ till citeringsbaserade utvärdering som t ex Impact factor. I den modellen beskrivs hur produktion och genomslagskraft ger utslag för en enskild forskare, institution eller lärosäte. Här kombineras produktion och genomslagskraft av publikationer  och i vilket omfång publikationerna publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. Man skiljer mellan tre olika nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig nivå); nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). I modellen tas hänsyn till tre olika publikationstyper: artikel i periodika/serie; artikel i antologi och monografi. 

NSD: den norska databasen Database for statistikk om høgre utdanning (NSD) där den norska modellen tillämpas.

Open Access: Open Access-tidskrifter är fritt tillgängliga kvalitetsgranskade vetenskapliga e-tidskrifter. De kan vara kommersiella eller ideella, och det finns både de med och de utan publiceringsavgifter. Open Access publicering är både ett sätt att kunna göra sin forskning synlig och tillgänglig för andra forskare världen över. Detta kan innebära flera citeringar.

ORCID: Open Researcher & Contributor ID. En unikt författarid som forskaren kan ansöka om via https://orcid.org/register.

Publiceringstrategi: Vad man ska tänka på vid val av tidskrift för publicering som ger mest genomslag inom ett ämne, t ex via Web of Science's Masterlist eller i Open Access tidskrifter. 

Salamitaktik: Delpubliceringar av en och samma artikel i samma tidskrift.

Science Citation Index (SCI): Arts and Humanities Citation, Science Citation Index och Social Science Citation Index ingår i Web of Science.

Scopus:  Indexerar bla conference proceedings och Open Access tidskrifter. Denna databas har bättre täckning inom samhällsvetenskaperna än Web of Science.

Ulrich's Denna databas indexerar tidskrifter på vetenskaplig nivå. Här kan man få information om tidskriftens ämnesområde och webbplats, samt om den tidskrift man är intresserad av är fackgranskad.

Web of Science: En multidisciplinär databas som har god täckning inom teknik, men sämre täckning inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Indexeringen av tidskrifter som ska vara de bästa inom alla områdena. Uppdateras varje vecka. 

Zipfs lag beskriver fördelningen av ordfrekvenser i texter

Kontakta biblioteket

Ring 0520 - 22 34 10 eller maila bibliotek@hv.se
Chatta med en bibliotekarie - vi svarar mellan kl. 10-17 alla helgfria vardagar under vår- och hösttermin.

Contact the Library

Phone 0520 - 22 34 10 or e-mail bibliotek@hv.se
Chat with a librarian - we are avaliable weekdays between 10 -17 o'clock during spring and autumn semester.